Magisk Halloween

Nu fungerar både den fasta och mobilen igen men visst är det otippad otur att båda lägger av samtidigt. "Kolla under sängen så du inte har små gröna män med antenner där som håller på att ta över Hålan..." tyckte kompisen. Man kan ju fundera på det, på andra kraftfält och på hur man kontaktar supporten när det inte går att ringa.

Stadsbesök

Vrider och vänder på vad jag vill. Provar om den jungianska verktygslådans fyra motsatspar kan göra det tydligare. Hoppas att en insikt om starka och svaga sidor är till hjälp när jag ska välja arbete. Stan, liv och rörelse, svar på tal, yttre stimulans allt sådant piggar upp min sort. Det är vi som pratar för att bli klara över vad vi egentligen tänker. Den andra sorten måste tänka färdigt innan den pratar, undviker stoj och stim, finner tystnaden vilsam. Extravert eller introvert, skillnaden sägs ligger i vad som ger oss energi, yttervärlden eller att vända sig inåt för eftertanke. Vi använder oss alla av båda dimensionerna men endast en är vår naturliga preferens. Det retar min nyfikenhet att vi inte kan föreställa oss hur det är att ha den andra preferensen. Det lockar mig att det finns ytterligare motsatspar, samt kombinationer dem emellan, som spelar stor roll för i vilka situationer vi trivs.

På tåget hem till Hålan läser jag att vishet utvecklas, när vi kan tala om varandras olikheter, utan att känna behov av att förändra den andre.

Höstmull

Lång, lugn, lite sorgsen helg i strilande regn och gråaste grått. Den enda energin finns i stilla försjunkenhet. Väntar ut vågen. Trivs inte när den trassligt introverta sidan tar överhand. Trivs extravert. Ändå mäts min tid i ständig växling mellan hektiskt närvaro och överdriven stillhet. Nu har jag dessutom zappat igenom de flesta snackisarna, från Idol 2009 över Körslaget, Dansbandskampen, Mammas pojkar till Bonde söker fru.

Och förresten är jag på väg ur hängmattan, bort under äppelträden.

Porträttet

Framför datorn möter mitt lågstadiejag. Hon är skeptisk till att bli uppklädd och sitta modell i fånig röd rosett. Småkär i konstnären Alf och förundrad över sig själv som objekt. Målningen är igenkänning och reflexion. Den hjälper mig att se grunddragen i mina personliga preferenser och komma till klarhet om vad jag ska göra i framtiden.

Det är spännande att gå i omställning några år innan pensionen. Jag har trivts i ett stimulerande yrke och hunnit bygga stor kompetens. Nu är jag mätt. Nu vill jag göra något helt annat. Frågan är vad.

Mörkret knackar på min dörr

En gammal människa är också en människa. Det väntade är så oväntat. När det som ingen tror ska hända händer stannar tiden och repriserar. Den cykliska tiden tar vid, den linjära tonar bort. Allt är upprepning, allt går i cirklar. Det finns ingen början, inget slut. Jag kan bara ta det mycket lungt och stirra in i elden.




Så jag är en som tror att allt ska fortsätta evigt. Varför lär jag mig aldrig att inte vänta in morgondagen. Att här och nu är det enda.

"En enda sak är säker
och det är livets gång
att allting vänder åter
och allting börjar om"

Slak

Tur att det blev äppelkakbak igår så att det finns något att trösta sig med idag. Febrig och smålarvig med huvudet i en bubbla har jag mest legat med datorn på magen och spelat Civilisation.

Det får bli en bildsvit, nästan som från ax till limpa

Att den Svarta Pärlan från och med idag är rustad för halkan med trygga vinterdäcken är inte min förtjänst.

Kom till skott direkt

Stolt att ha vaccinerat mig mot influensan redan första dan. Olikt mig som gärna skjuter upp eller skippar vårdbesök. Gick genom middagsdiset i min lilla stad som vi kan kalla Hålan och befarade långa köer.

Onödig oro, väntan blev inte lång. Vårdcentralen var nästan lika öde som resten av staden.

Hemvägen gick förbi Kåpan, Röda Korsets loppis. Alltid lika roligt att kolla prylar. Lyckades motstå både de läckra röda örhängena och fyra fantasyböcker som skulle blivit perfekt förkylningsläsning. Men bokhyllorna bågnar redan och nu ska jag ju inte bli sängliggande med influensa.

Idag kom klartecknet.

Lättnad och äppelkaka.

Japp då var det måndag

Det är visst helt omöjligt för mig att slänga böcker. Tusen bokkassar har jag lyft hem från hyllor i mitt arbetsrum på jobbet. Idag stuvar jag böcker i hyllor och på skåp hemma.


Många dammiga bokhyllor men ute finns oktobers djupblå himmel och alla nyanser av rostade färger. Vi går en lång promenad och upptäcker lunchrestaurangen på industriområdet.

På eftermiddagen plockar jag fallfrukt och tänker på allt och ingenting.















Det är höst, det är höst,
det är verkligen höst.





Inga besked idag heller.

Igår kokade jag marmelad av årets sista tomatskörd.
Idag testar jag hur det funkar att blogga.