Trots usla recensioner var "Luftslottet som sprängdes" bra spännande bio i sin genre. Inget mästerverk men med noll förväntan blev jag helt indragen i filmen. Det hjälper säkert att jag alltid njuter av verklighetsflykten i en biosalong och uppskattar Milleniumböckerna. Den lilla biografen här hemma är inte filmstaden men det är fint att den gråaste måndagkvällen sent i november gå ut ur trädgården och tre minuter senare stå inne i den varma foajén. Plötsligt känns Hålan väldigt urban.
Vägledningssamtalen i Stockholm avslutades förra veckan och det är dags att bestämma fortsättningen. Dagen blev synnerligen effektiv. Jag har sammanställt papper, fixat till min presentation och ringt min kontaktperson. Av honom fick jag snabb återkoppling och tid om en vecka för vårt andra möte denna märkliga höst.
Men någon influensaspruta för att undgå den gamla vanliga årliga influensan, det fick vi inte. Vaccinet har inte kommit än och jag har därmed idag slagit alla tänkbara personliga rekord i frågan om att vara ute i god tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar