Snabba Cash går upp på Folkets bio i Hålan. När filmen ges i grannkvarteret varför inte gå dit och fördriva en av dessa mörka vinterkvällar? Stureplansproblem känns förvisso väldigt ospännande men mot all förväntan visar det sig vara en bra film. Välspelad och rå bygger den på stämning snarare än action och släpper aldrig greppet.
Men jag mår illa, riktigt djävla illa. Och jag förstår inte varför. Det är en blodig film och kanske tål jag helt enkelt inte att se allt blod. Eller är det den skoningslösa ensamheten där ingen tillit finns och alla spelar solo som går rakt ner i magen. Whatever, hinner inte värja mig och har aldrig varit med om att bli fysiskt illamående av en film förut.Jag är förvånad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar