Det koncentrerade mörkret i biosalongen
är ändå aldrig förspilld tid.
Jag kan inte tycka om filmversionen av "Till vildingarnas land" trots försök. Jag saknar en berättelse i bilderna som rullar förbi på duken. Vildingarna är endimensionellt tragikomiska. Filmen andas en hotfull hopplös oförmåga.
"Precious" är däremot en modig berättelse på ett svårt tema, fattig fet förnedrad färgad flicka. Här finner jag hopp, möjligt ljus i tragiken. Skör och kaxig söker hon den minsta fästpunkten mitt i misärtillvaron.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar