Utanför hemmets väggar

Sibyllas gatukök, en baksida och pendlarnas övergivna cyklar vid stationen. Missar det ena morgontåget efter det andra.

Det tredje, och nu är vi inne på eftermiddag, är försenat.

Från perongperspektiv har jag gott om tid att frysa och beglo trakten Bibelbältet.

I närstad tornar snön upp. Troget har jag rört mig här i nästan tio år. Tidiga mornar sena kvällar, trött arbetsseg, till och från försenade eller missade tåg.

Stadsmiljön är grå

ofta karg

långt från leende

sällan insmickrande.

Undantagen finns längs Svartån.

En stad ska ha å, det lärde mig Fyrisån redan som barn. Inte alla städer tar till vara vattnet. Linköping har gömt och glömt Stångån. Grannen Norköping är det goda exemplet, industrilandskapet lever med forsarna i strömmen.

Vattenkontakt piggar upp, till och med i vinterdiset.

Det blev inte tidig morgon, shopping, kompislunch som var tanken för dagen men det blev en del möten och ett styrelsemöte innan returtåget i natten.